Ankjakt
Alice fick en bok igår. Om Nejlika som ska sluta med napp och bli stor. Hon hade boken om Nejlika som blir storasyster redan och den älskar hon.
Iaf så får Nejlika i denna nya boken en goseanka för att hon slutar använda napp. Alice bestämde sig för att en goseanka skulle hon minsann ha och SÅÅÅ smarta mamman sa "klart du ska ha en anka, du och jag åker till leksaksaffären i morgon och köper en!"
(Hur svårt kan det vara och en tyganka kan ju inte vara så förbannat dyr...)
"Ja mamma! Bara du och jag. Inte lillebror och pappa"
Bestämt.
Vårt barn är helt kompromisslöst.
Har ni någon aning om hur FÅ JÄVLA GOSEÄNDER DET FINNS I DEN HÄR STADEN?!
Inga på BR, inga på Åhléns... Inte maxi... Inga på någon annan leksaksavdelning på någon affär jag kunde komma på att leta...
"Snälla ta en annan nalle, kolla vilket fint lejon!"
"Nej. Jag vill BARA ha en goseanka som vi ska köpa utan pappa och lillebror"
Men så (tack älskade långtidsminne som kickar närminnets röv) kom jag på att jag sett en anka inne på Dimoda... Sittandes på en designad fin-hylla. En Bukowski-anka. Fin-anka.
Nu sover den där fin-ankan med fin-Alice. Fin-ankan Karl.
Jag vann priset som dagens mamma därmed! För jag hittade en anka. Och Kalle fin-anka vann priset för högsta kilopris på fågel idag.
