Butwhy?
Fått flera som påpekat att jag måste byta namn på min blogg sen när (och om) vi nu får syskon... Men nä... Varför? Jag upphör ju inte att vara Alices morsa för att hon blir storasyster. Alice kommer alltid vara mitt barn, mitt första och perfekta barn, oavsett om vi skulle få tjugoelva underbara ungar till sen! Och nä, vi ska inte ha tjugoelva barn. Jag fixar inte en graviditet till rent fysiskt... Och ja, jag vet att jag sa så med Alice i magen också men då fanns ändå hoppet om att det skulle bli bättre "nästa gång" men nu vet jag. Jag är inte byggd för att vara gravid. Jag härdar denna andra gång men aldrig igen. Ni som lever i min närhet förstår nog. Jag kan inte gå, jag kräks, jag får sockerfall som skulle få vilket filmmonster som helst att gömma sig när jag går bärsärk på jakt efter vadfansomhelstattäta. Sen kräks jag igen och gråter. Jag tar mig inte in i duschen själv heller, Johan får lyfta mig över kanten... Och så har vi måååånga veckor kvar!! Trappan på jobbet börjar ta emot också. Målet är att undvika hissen in i det längsta, då jag fastnat där innan, men nu är det snart dags att bita i det sura äpplet och trycka på knappen. Skit.
