Vår stora flicka

Det smärtar lite att vår tjej växer upp så fort!! Hon pratar långa meningar, minns och berättar, sjunger så man hör vilken sång det är, klär på sig själv och sover i sin stora säng... Och för någon vecka sedan bestämde hon sig för att sluta med blöja. Skönt tycker många, men jag saknar det där lilla pyret som låg på min mage och sov. Var tog min bebis vägen? Vem är denna otroliga lilla tjej som tagit hennes plats? Det är med viss ångest jag nu tvättar små trosor istället för köper kartongvis med blöjor. Skräckblandad förtjusning, men mest ångest. Snart är liten stor. Snart har vi en Moa här hemma...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0