Stoltaste mamman med sorg i hjärtat
Alice är stor flicka nu. Hon svepte precis 200ml majsvälling och somnade.
Dubbla känslor. Först glädje, för att hon ÄNTLIGEN tog flaska! 0 till 200 på en dag är ju suveränt! Nu kan ju hennes mamma faktiskt lämna bort henne utan att vara orolig... Och Alice kan vara ensam hemma med sin pappa utan att han ska behöva känna oro inför det. UNDERBART!!
MEN
Detta lär innebära slutet på amningen snart om det fortsätter. Det är något jag kommer att sakna så innerligt. Att amma är det jag har som gör mig helt oersättlig för min dotter - allt annat har andra kunnat göra istället, men just att amma har varit min och Alices stund på dagen. En stund när vi inte stressar utan bara myser och går in i vår egen lilla bubbla.
Jag är så stolt! Och så ledsen... Och så glad.
Detta är inte den första känslosvängen sedan hon föddes... Och säkerligen inte den sista!
Dubbla känslor. Först glädje, för att hon ÄNTLIGEN tog flaska! 0 till 200 på en dag är ju suveränt! Nu kan ju hennes mamma faktiskt lämna bort henne utan att vara orolig... Och Alice kan vara ensam hemma med sin pappa utan att han ska behöva känna oro inför det. UNDERBART!!
MEN
Detta lär innebära slutet på amningen snart om det fortsätter. Det är något jag kommer att sakna så innerligt. Att amma är det jag har som gör mig helt oersättlig för min dotter - allt annat har andra kunnat göra istället, men just att amma har varit min och Alices stund på dagen. En stund när vi inte stressar utan bara myser och går in i vår egen lilla bubbla.
Jag är så stolt! Och så ledsen... Och så glad.
Detta är inte den första känslosvängen sedan hon föddes... Och säkerligen inte den sista!
Kommentarer
Postat av: michelle
sorgen går över... och du kommer amma igen en dag. Alice ska väl få ett syskon snart=)
Postat av: Anonym
Det är ju tyvärr livets gång.
Det värsta tycker jag nu när barnen blir större, då är det inte så kul att umgås med sina föräldrar längre. Det är då man inser att man ALDRIG får tillbaka den tiden då barnen var små.
Lycka till på livets väg kramar Anette
Trackback
